Agricolaprojektet
i Pernå
Det år 1996 inledda Agricola-projektet är ett arkeologiskt samarbetsprojekt mellan Pernå kommun och Åbo universitet.

Syftet med projektet är att med hjälp av arkeologiska metoder utforska under 1500-talets början i Pernå födda Mikael Agricolas samtid.  I praktiken har den tid som utforskats hänfört sig till medeltiden samt 1500- och 1600-talen. Med medeltid anses i Finland den tidsperiod som inleddes vid utgången av järnperioden ca 1150 e.Kr. och slutade med reformationen 1527.

Undersökningen koncentrerar sig till området kring Kyrkbyn, men fältundersökningar görs vid behov inom hela kommunen.

Fältundersökningen inleddes år 1996 med att inventera fornlämningarna i Kyrkbyn och närliggande byar.   Medelst inventeringen granskar man kända fornlämningars skick och försöker finna okända fornlämningar.

Öronsked-tandsticka
var modern ännu på
1500-talet.  Med den
petade man i öronen
och rengjorde
mellan tänderna.

Tack vara inventeringen fann man rester av källargrunder, husgrunder och ett stenröse.   Av fyndena kunde dock inget med säkerhet hänföras till medeltiden.   Källarna kan, med hänsyn till sin uppbyggnad och placering, närmast hänföras till 1700-talet.  Utan att utföra utgrävningar av husgrunderna hade man inte med säkerhet kunnat dra några slutsatser.

Man valde gårdsplanen på Pernå prästgård som objekt för utgrävningarna. Man vet att prästgården varit på denna plats sedan början av 1500-talet.
På prästgården har hittills utförs utgrävningar under somrarna 1997, 1999 och 2000.
   
Man har funnit föremål från Agricolas tid vid samtliga utgrävningar.  De äldsta fynden hänför sig till 1300-talet.  De mångsidiga dryckeskärlen berättar om fest och vardag vid prästgården under medeltiden.  Man har kunnat ta till vara i Tyskland förfärdigade skärvor från öl- och vinkrus av krukgods.

Av funna värdefulla glasgods kan nämnas åttkantiga ölstop dekorerade med metallband, dvs så kallade passglas samt krautstrukglas.

Seden den tiden var att det för ett bordssällskap fanns ett passglas vars vågräta band åtskilde envars portion av drycken.  Krautstrukglasen var bukiga, korta vitvinsglas dekorerade med glasknopp.
Benknappar från
prästgården.  Förr
kunde man också
återanvända, från
slaktavfall producerades
mångahanda föremål.


De funna silvermynten som präglats i Tallinn och Dorpat på 1400-talet berättar om de fasta förbindelserna till de Baltiska länderna.  För hela Östersjöområdet ovanliga fynd är ett radband vars pärlor är av gagat, en kombinerad öronsked-tandpetare av brons och ett brottstycke av en sparbössa.

Allt efter som Agricola-projektet framskrider är flera fynd som belyser Pernås och Nylands medeltid att vänta. 

9.12.2000
Jukka Palm